Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Ölkasseromanens egenartade språk var en intressant utmaning för översättaren Lieven Ameel - Finlands ambassad, Bryssel : Aktuellt

FINLANDS AMBASSAD, Bryssel

Ambassade de Finlande
Avenue de Cortenbergh 80, B-1000 Bruxelles, Belgique
Tel. +32-2-287 1212
E-post: sanomat.bry@formin.fi
Français | Nederlands | Suomi | Svenska |  |  | Instagram
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 21.4.2008

Ölkasseromanens egenartade språk var en intressant utmaning för översättaren Lieven Ameel

Mikko Rimminens debutverk Pussikaljaromaani (Ölkasseromanen) utkom på holländska i översättning av den belgiska översättaren Lieven Ameel. Verket, som fått namnet Drinkebroersroman (Dryckesbrödersromanen) behandlar inte, enligt Ameel, så mycket det finsknationella spritdrickandet som framför allt vänskap och viljan att se det goda i världen. - I översättningsarbetet förenades två av mina favoritintressen: det holländska språket och finska och litteratur på finska, berättar Ameel då jag intervjuar henne.

Ursprungligen kom Ameel som en Erasmus-Socrates utbyteselev till Helsingfors för att studera engelska och engelsk litteratur men återvände efter att ha avslutat sina studier vid universitetet i Gent till Helsingfors för att studera finska och den finska litteraturen.

– Jag ville i tiderna komma till Finland för att studera, då jag av alla Europeiska länder kände sämst till Finland, och som språkforskare upplevde jag naturligtvis finskan som ett fascinerande och utmanande språk, berättar Ameel som för tillfället skriver på sin doktorsavhandling över ämnet Koettu ja kuviteltu Helsinki suomenkielisessä proosakirjallisuudessa 1900–1945(Det upplevda och imaginära Helsingfors i finskspråkig prosalitteratur 1900—1945).  – Jag har alltid studerat språk och litteratur och det kändes naturligt att förena studierna i holländska och finska genom skönlitterära översättningar, och samtidigt också förena två av mina absoluta favoritintressen: mitt eget modersmål och det finska språket och litteraturen på finska, säger Ameel.

Ordlekarna och det gammaldags språket var rätt besvärliga

PussikaljaromaaniRimminens egenartade språk, de nya och förnyade orden och de långa satserna var för översättaren en stor men ändå intressant utmaning. Enskilda översättningsproblem fanns det mycket av i Ölkasseromanen, men sist och slutligen var det inte det som var det mest utmanande, utan mest huvudbry beredde ordlekarna som kan fortgå ett helt stycke eller ett kapitel.  

– Också många namn var problematiska då de nästan alltid hade sin egen speciella betydelse, såsom mannen som hette Kotilainen och som verkar vara väldigt huslig eller kvinnan med namnet Marjatta och som det berättas om att "hon bara låter som någon typ av lingon.  På nåt sätt konstlad, så där fiktiv”). Av de här orden måste man komma på en översättning som fungerar i alla sammanhang. Översättaren kan tyvärr inte helt förnya sitt eget modersmål, såsom Rimminen har gjort, till det finns det helt enkelt inte tid, konstaterar Ameel

– Jag var några gånger tvungen att be om råd av Mikko Rimminen själv. Han uppmanande mig bland annat att läsa gamla romaner, till exempel från slutet av 1800-talet och ösa språkbilder och gammaldags ord ur dem. Därför blev jag också väldigt glad då jag läste i en holländsk kritik (8weekly.nl) ”att vore det inte klart att dessa personer lever nu kunde man tro att de är fyllsiga åttiotalister”.  Åttiotalisterna eller Tachtigers är i den holländska litteraturen en grupp diktare som verkade på 1880-talet. Det kändes som om jag åtminstone delvis hade lyckats skapa ett likadant egendomligt och gammaldags språk som i det ursprungliga verket, tillägger Ameel.

Allmänmänskliga teman berör läsare inom alla språkgrupper

I Ölkasseromanen vandrar tre unga män omkring i stadsdelen Berghäll i Helsingfors drickande öl.  Ölflaskorna följer med i plastkassarna, vilket har gett boken dess finskspråkiga namn.  Ett motsvarande begrepp som ”Ölkasse” finner man inte i Belgien eller Holland, men för övrigt skiljer sig enligt Ameel det finska samhället inte så dramatiskt från till exempel det belgiska samhället.

– De holländskspråkiga läsarna kan ha svårt att förstå att Ölkasseromanens personer super i ett vilket däremot de finska läsarna nog gör, men sist och slutligen är enligt mig drickandet inte ett så väldigt centralt tema i boken, utan viktigare är de världsomfattande teman, såsom vänskap och viljan att se något gott i världen - trots alla motgångar. Även ett slags sökande efter maskulina roller i det föränderliga och allt mer accelererande samhället är ett aktuellt ämne i hela Europa och i den globaliserade världen.

Drinkebroersroman– Jag tycker att Ölkasseromanen är en av de betydelsefullaste och skönlitterärt mest passionerade romanerna inom den finska moderna litteraturen och som helhet betraktad också exceptionellt lyckad. Jag fängslades i romanen av den fina beskrivningen av Helsingfors, det otroligt kreativa språkbruket, uppbyggnaden och berättarens röst i romanen och, och kanske framför allt av berättarens kärlek till och varma sympati för personerna som skildras.  

Inom den finska litteraturen finns det mycket intressant att översätta

Rimminens senaste roman Pölkky (Klabben) utkom för några månader sedan, men man har inte ännu talat om att översätta den, berättar Ameel.  – Pölkky befäster nog enligt min åsikt Rimminens ställning som en av den finska moderna litteraturens mest egenartade, intressantaste och betydelsefullaste författarna. Även i Pölkky är språket, den skönlitterära uppbyggnaden och berättarens röst centrala, kanske ännu mera än i Ölkasseromanen. Enligt min åsikt är det ett verkligt fint prov på Rimminens skicklighet.

Inom den finska litteraturen skulle det nog finnas mycket att översätta: - Till exempel många finska deckarförfattare är ännu okända i Nederländerna och Belgien. För övrigt upplever den finska prosan nu en högkonjunktur då det hela tiden kommer nya unga och lovande författare.  Också i den finska moderna poesin finns det många fina verk som väl kunde intressera holländska och flamländska läsare, betonar Ameel slutligen.

Lieven Ameel och Mikko Rimminen är på plats 24.4. i Gent och 25.4. i Bryssel. Närmare uppgifter finns i vår kulturkalender.

 

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 21.4.2008


© Finlands ambassad, Bryssel  | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter